Det meddelades från flera håll i veckan att ekonomin mattas av – med en begynnande lågkonjunktur i horisonten. Vilka är de största signalerna om sämre tider? Och vad har vi fått under den fyra år långa högkonjunkturen?
Svensk ekonomi i avmattning
Nyligen gick Konjunkturinstitutet (KI) ut med att svensk ekonomi bromsar in och att högkonjunkturen officiellt är över. Men samtidigt som att allt fler signaler pekar i riktning mot sämre tider har inte bostadsmarknaden påverkats nämnvärt. Experter menar att det sker en eftersläpning med både insikt och ränteförändringar. Det finns många orosmoln på himlen, men dessa är tre stora tecknen på att en lågkonjunktur är i antågande:
- Konkurser i flertal. När antalet konkurser ökar är det ett tecken på en sämre ekonomi.
- Minskat resande. Inrikesflyget har minskat från ett år till ett annat, och Thomas Cook gick i konkurs.
- Börsoro. När det sker börsfall i både Asien, Europa och USA är det en signal att konjunkturen passerat sin topp och går nedåt.
Detta hände under högkonjunkturen
Konjunkturer går i vågor och den senaste höga vågen, högkonjunkturen, räknas från 2014 till och med 2018. Vad hände under denna period som får oss att räkna dessa år som riktigt goda? Bland annat detta:
- Jobbmarknaden utökades med 400 000 fler jobb.
- Inkomsterna bland svenskar steg med hela 9 procent.
- Det byggdes bostäder som aldrig förr och 200 000 nya lägenheter och småhus blev klara.
För att klara sämre tider
Vad kan gemene man göra för att hålla sig på det torra under några skakiga år? Ett starkt råd är att samla ihop en buffert ifall oförutsedda kostnader slår till, arbetsmarknaden blir sämre eller räntorna förändrade så att det blir svårt att klara av amorteringar eller andra kostnader. Om du inte är medlem i a-kassan är detta en bra första åtgärd för att trygga inkomst, liksom att skaffa inkomstförsäkring.
