Hyra, räkningar, skulder. Att fasta utgifter tar plats i ens ekonomi är ingen nyhet: men vad behöver egentligen ett hushåll kvar att leva på efter att dessa är betalda? Den frågan ställer sig bankerna, som beräknar detta olika.
Alla vill inte leva ett lyxliv
Varför bedömer en del banker att ett hushåll klarar av att betala tillbaka ett lån medan andra banker säger nej? För att en bank ska bevilja ett lån gör de en så kallad KALP-kalkyl av ett hushålls resterande inkomst efter fasta utgifter. KALP är förkortning av “Kvar att leva på” och innebär att ett hushåll behöver ha kvar ett visst belopp efter att boendekostnader och övriga fasta utgifter har betalats.
Med det sagt hade man kunnat tro att KALP-kalkylen alltid var fast, men bankerna estimerar själva vad ett rimligt schablonbelopp är. Det vill säga: vad är rimligt att ha kvar att leva för? En del banker räknar till exempel med att ett hushåll ska ha råd att äta ute regelbundet, eller handla nya kläder ofta, vilket gör deras schablonbelopp och KALP ytterst oflexibla.
Schablonbelopp?
I bankernas schablonbelopp – bankernas egen “KALP” – beräknar man vad ett normalt hushåll på två vuxna och två barn har kvar efter alla fasta utgifter. Här ingår både boendekostnader och räkningar, även kollektivresor är inräknade. Det genomsnittliga schablonbeloppet hos bankerna landar på drygt 24.000 kronor. Det här beloppet är dock inte skrivet i sten: Konsumentverket har, för att ta ett exempel, ett schablonbelopp på 19.800 kronor i månaden. Det vill säga, 4.000 kronor lägre än bankernas.
KALP-kalkylen för en ensamstående
För en ensamstående kan schablonbeloppet eller KALP-kalkylen variera med tusenlappar. En del banker beräknar schablonbeloppet till 6.000 kronor, medan andra bedömer att 10.200 kronor som rimligt. Under coronapandemin har snaran dragits åt desto hårdare, eftersom många lever på a-kassa eller har blivit långtidspermitterade.
Idag är det många som sitter med bankernas räknesnurror för att se en estimering på hur mycket bankerna är villiga att låna ut. Frågan är när storbankerna börjar ta ansvar även för de som rimligtvis klarar av att betala levnadsomkostnaderna även utan att ha kvar 10.200 kronor i plånboken när alla fasta utgifter är betalda. Tills dess fortsätter glappet mellan de som redan gjort en bostadskarriär – och de som lämnas utanför.
