Trångboddheten i Sverige har blivit ett faktum. 2019 kunde Boverket konstatera att 5 % av Sveriges befolkning bodde trångt, en siffra som inte väntas minska under den pågående coronakrisen. Trångboddhet definieras enligt SCB som att fler än två personer bor i ett och samma rum. Bor man till exempel i en tvåa, räknas det som trångbott om man är fler än 3 personer som bor i hushållet. Många familjer försöker desperat att ta sig ur sin trångboddhet, och trots att de arbetar dag och natt – säger banken nej.
Trångboddheten ett nyckelelement under pandemin
Förutom de uppenbara problemen som trångboddheten skapar – svårigheter att läsa läxor, osämja och liknande – har det visat sig att det i sviterna av den pågående coronakrisen även skapat problem med smittskydd för riskgrupper. Tittar man på områden med högre koncentration av trångbodda lägenheter, visar det sig vara en odlingshärva för viruset. Många tvingas bo över generationer, där de äldsta i familjen tillhör en riskgrupp. Hyresmarknaden, som sedan länge inte kan erbjuda snabb hjälp för den som inte stått åratals i kö, är inte längre ett alternativ. Utan möjlighet till bolån från de stora bankerna tycks dessa familjer mer eller mindre bli lämnade åt sitt öde.
Boverket kan samtidigt konstatera att byggtakten under pandemin tycks ha svalnat av: man bedömer att det behövs byggas 65 000 lägenheter i hela landet – men byggtakten har under 2020 minskat med närmare 15 %. Detta i kombination med de stora aktörernas inflexibilitet att bevilja lån menar många har bidragit till den stora bostadsbristen som de stora kommunerna i landet dras med.
Bolån under corona
Ljuset i tunneln ligger enligt många experter i att det under den pågående pandemin finns ett visst förhandlingsläge för den som ansöker om bolån. Räntorna är fortsatt låga och man har sett en tendens till att bankerna är villiga att rådslå. Till den negativa aspekten hör att bostadspriserna inte tycks ha minskat, men det blir för höstens statistik att bringa klarhet över.
